Ingår i grupp 5 Spetsar och raser av urhundstyp
Östsibirisk lajka härstammar från olika typer av lajka samt hundar hos folkslagen even, lamut och amur. Ursprungsområdet är östra Sibirien, från floden Jenisej i väst till Stillahavskusten i öst. Den första lajkan importerades till Sverige 1978.
Östsibirisk lajka är en mångsidig jakthund samt släd- och draghund. Den lämpar sig inte som enbart sällskapshund.
Rasen anses frisk överlag men höftledsdysplasi (HD) kan förekomma.
Östsibirisk lajka har ett jämnt och livligt temperament. Rasen har en omfattande jaktlust med stor psykisk styrka och självsäkerhet som kommer väl till användning vid jakt på björn.
Mankhöjd för hanar är 57–64 cm och tikar 53–60 cm. Det är en starkt byggd hund med kraftig benstomme och välutvecklad muskulatur med något rektangulär kroppsform. Det är den största och kraftigaste av lajkaraserna. Rasen är mycket ojämn exteriört eftersom man valt att avla på de jaktliga egenskaperna istället för utseendet. Färgen är vit, grå, svart, röd och brun i alla nyanser, fläckig eller spräcklig.
Det är en utpräglad jakthund och den är inte lämplig som enbart sällskapshund.
