Publicerat 2016.11.28
Diabetes mellitus – sockersjuka – innebär att hunden har nedsatt eller upphörd förmåga att framställa insulin eller oförmåga att använda befintligt insulin. Insulinet medverkar till att sockret i blodet tas upp och kan användas av kroppens celler. När detta inte fungerar så får cellerna energibrist och blodsockerhalten blir förhöjd.
Drabbar medelålders och äldre hundar, ofta tikar. Kan debutera i samband med löpning eller dräktighet. För en dräktig tik som drabbas är tillståndet mycket allvarligt då det är svårt att klara både tiken och valpkullen.
Symptom: ökad törst, ökad aptit, kräkningar, socker i urinen och acetonluktande urin. Senare i sjukdomsförloppet matvägran, avmagring, ögonförändringar som kan leda till blindhet.
Man har genom Agrias statistik kunnat se att jämthund och gråhund är klart överrepresenterade när det gäller sockersjuka. Statistiken visar också att nästan uteslutande tikar drabbas av älghundraserna.
Denna överrepresentation har gjort att älghundraserna nu deltar i ett mycket omfattande forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektet skall försöka att utröna hur diabetes ser ut hos hund och att försöka klarlägga ärftlighetsgången vid sjukdomen.
Det är av största vikt att den som har en sockersjuk hund bidrar till forskningen vilket innebär att man tar vissa blodprover på hunden.
Förmånen att få delta i projektet innebär också att vi kan ha möjlighet att få hjälp med att samla in prover på älghundraserna i en biobank. Detta är något som våra raser kan ha mycket stor nytta av i framtiden.
Uppmaning: Ställ upp i projektet om Du har en sockersjuk hund.
Diagnos
Hos veterinären skall blodprov alltid tas för att ställa diagnosen diabetes. Endast urinstickor är INTE tillräckligt. Jämt- och gråhundar kan ha socker i urinen av andra orsaker. Hundar kan dricka och kissa mycket av många olika anledningar.
Behandling
När diagnosen diabetes väl ställts så finns det en god chans att tiken tillfrisknar om hon kastreras snabbt. Om tiken efter kastration inte blir frisk skall hon insulinbehandlas eller avlivas. En diabetesbehandling ställer krav på både ägare och hund med avseende på hundens livsstil och regelbundenhet. Ibland känns dessa krav för stora och djurägaren väljer tillsammans med veterinären att avliva hunden.
Hormonet insulin ges i injektioner. Det finns inga insulintabletter som kan ges eftersom insulin bryts ned i magsäcken utan att tas upp i kroppen. Hundar skall ha insulin en eller två gånger om dagen. Det vanligaste är att ge insulin två gånger dagligen då detta visat sig ge den jämnaste blodglukosnivån.
En diabeteshund behöver besöka veterinären ofta, framför allt i början av behandlingsperioden.
Motion
En hund som har diabetes får ej motioneras för hårt då det finns risk att blodsockret sjunker för lågt. Typen av jakt som hunden ska utföra avgör om hunden kan fortsätta jaga. Däremot är regelbunden motion bra för hundens och ägarens hälsa.
Som ni tidigare kunnat läsa pågår ett stort forskningsprojekt vid SLU om diabetes hos älghundar. Ungefär var tjugonde tik drabbas och sjukdomen brukar debutera i samband med löp eller vid dräktighet. En andel av hundarna tillfrisknar vid kastration men många avlivas eller behöver insulinsprutor livet ut. Forskarna letar efter orsaker till varför just älghundar är mer drabbade än många andra raser. Bland annat samlas prover in för att leta efter sjukdomsgener. Sedan starten 2005 har prover från 31 sjuka tikar samlats in.
Vi utökar nu insamlingen till att gälla även friska äldre jämthundstikar. Under hösten/vintern kommer brev att skickas ut till ägare till äldre tikar (över 8 år) och uppmanas lämna prover hos sin lokale veterinär. Inom ett par veckor får sedan ägaren resultat på blodsocker och långtidssocker samt ett brev med bedömning av dessa. Det är av största vikt att proverna tas fastande samt inom perioden för efterlöpet (3-7 veckor efter avslutad blödning).
Veterinären som tar provet får ersättning från forskningsprojektet. Ansvarig veterinär är Tove Fall. Mer information hittar du på www.hunddiabetes.se. Vanliga symtom på diabetes är ökad törst, ökad urinering och avmagring trots god aptit. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta Tove Fall på 018-67 29 53 eller tove.fall@kv.slu.se. Lämna ej prover förrän du haft kontakt med projektet.
Tove Fall och Åsa Juberget
Tove Dahl, leg.vet, doktorand vid inst. för kirurgi och medicin smådjur, SLU, UPPSALA, tove.dahl@kirmed.slu.se
Inom älghundsraserna har ett flertal fall av diabetes mellitus (sockersjuka) rapporterats. Ett forskningsprojekt är i startgroparna för att söka kartlägga dessa problem. Projektet kommer att vara en del i det större hunddiabetesprojekt som veterinärer och molekylärgenetiker från Sveriges Lantbruksuniversitet och specialistläkare från Akademiska Sjukhuset i Uppsala startade under hösten 2005. Syftet med delprojektet är att kartlägga förekomsten av diabetes mellitus i den svenska älghundpopulationen samt att genom genetiska studier utreda ärftligheten av sjukdomen och därigenom öka möjligheten att få fram DNA-tester.
Introduktion
Diabetes mellitus, sockersjuka, utgör sedan länge ett stort problem för såväl människor som hundar och katter. Sjukdomen blir vanligare och vanligare främst i västvärlden hos både människor och sällskapsdjur. Diabetes mellitus drabbar främst medelålders och äldre hundar och kännetecknas av ökad törst, ökad urinmängd och trötthet.
Vad är diabetes?
Det som orsakar problem hos en diabetiker är att kroppens celler inte tar upp det socker som finns i blodet på ett bra sätt. För att detta ska ske krävs nämligen att hormonet insulin signalerar till cellen. Hos en diabetiker saknas insulin eller så är dess verkan blockerad. Detta resulterar i att cellerna får energibrist och att sockerhalten i blodet blir förhöjd.
När blodsockernivån stiger över en viss gräns (10-12 mmol/L hos hundar) så passerar socker ut i urinen. Patienten börjar då få en större urinmängd och blir törstig. På grund av energibristen inuti cellerna börjar fett och muskler brytas ned. I ett sent skede av sjukdomen är de drabbade individerna magra och trötta. Orsakerna till diabetes varierar antagligen mellan olika hundraser även om symtomen kan vara identiska. Att notera är att sjukdomen hos hund ofta mer liknar den diabetes som barn får (Typ 1) än åldersdiabetes (Typ 2).
Diabetes mellitus är en relativt vanlig sjukdom i Sverige med en förekomst kring 1 fall per 200 hundar. Sjukdomen har ännu inte kunnat klassificeras tydligt i olika typer och varför hundar får diabetes är fortfarande oklart.
Diabetes hos jämthund och gråhund
Vid genomgång av data från en tioårsperiod från Agria Djurförsäkringar som försäkrar en stor andel av Sveriges hundar, sågs en ökad risk för vissa raser att utveckla diabetes mellitus. Samojed, border collie, jämthund, gråhund och West Highland White terrier är de mest drabbade.
Bland älghundarna är det framför allt jämt- och gråhundstikar som drabbas. Hanhundar av dessa raser kan också drabbas men i en mindre utsträckning, endast fem procent. En orsak till varför tikar kan vara känsligare är att de i perioden efter löp har höga nivåer av hormonet progesteron. Progesteron påverkar celler i hundens juver att tillverka insulinliknande ämnen. Dessa ämnen hindrar det äkta insulinets verkan. Om en tik med diabetes kastreras snabbt efter diagnos så sjunker nivån hastigt av dessa ämnen och tiken kan tillfriskna från sin diabetes. Men om kastrationen sker för sent finns risk för att de skador som skett i de insulinproducerande cellerna gått för långt och att tiken måste ha insulinsprutor för överlevnad.
Hos vissa andra raser är uppemot hälften av diabetesfallen hanhundar, vilket gör att vi misstänker att vissa jämt- och gråhundstikar har en ärftligt ökad känslighet jämfört med andra raser för dessa hormoner. Om vi kunde testa vilka som har denna känslighet kunde vi ge avels- och kastrationsrekommendationer för att undvika att tiken insjuknar.
Flera fall av diabetes under dräktighet har rapporterats från jämthund. Detta är en mycket allvarlig form av diabetes och både valparnas och tikens hälsa står på spel.
Om man har en tik som dricker mer efter varje löp bör hon undersökas av veterinär för att kontrollera att hon inte har diabetes eller något fel på livmodern.
Hösten 2005 startade ett helt nytt unikt projekt vid SLU i Uppsala. Projektet beräknas pågå i fem år och syftar till att öka kunskapen om diabetes hos hund. Det finns många likheter men också många skillnader jämfört med diabetes hos människor. I de olika delstudierna kommer vi att belysa hunddiabetesproblemet på lite olika sätt:
Epidemiologi
I den här studien kommer vi med hjälp av uppgifter från djurförsäkringsbolaget Agria kartlägga sjukdomen i Sverige. Vi kommer b la få svar på frågor som:
Diagnostik och klassifiering
I den här studien ska vi använda oss av en del blodprovsanalyser som utnyttjas på människor med diabetes. Vi ska testa dessa metoder och se om de kan vara till nytta på djursjukhusen. Bland annat ska vi göra tester på hundar med diabetes för att se om de har egen insulinproduktion kvar. Vi ska också se om hundarna har en så kallad autoimmun reaktion riktad mot de celler som tillverkar insulin. Barn med diabetes har ofta sådan autoimmun reaktion, vilket visar att det är kroppen själv som förstört de viktiga insulinproducerande cellerna.
Genetik
Vi har också för avsikt att leta efter gener som gör att hundar får diabetes. Vi vet att vissa raser drabbas oftare än andra vilket gör att vi tror att det kan finnas gener som leder till att hundar utvecklar diabetes. Vi kommer behöva blodprover från många diabetessjuka hundar för att kunna göra de här analyserna. Om du vill läsa mer om projektet eller om hunddiabetes, kan du gå in på webadressen: http://clinic-smallanimals.slu.se/hunddiabetes eller www.hunddiabetes.slu.se.
Delprojektet ”Diabetes hos älghundraserna”
Forskningsgruppen har genom studier av försäkringsdata samt genom kontakt med veterinärer i norra Sverige sett att raserna jämthund och gråhund löper högre risk att utveckla sjukdomen. Andra drabbade raser är Samojed, border collie och West Highland White Terrier. I projektet planerar vi att samla in data om ovannämnda sjukdomar och närmare undersöka förhållandena kring de diabetessjuka hundarna genom blodprovstagningar. På Svenska Älghundklubbens avelskonferens i Sundsvall i februari 2006 informerades deltagarna om sjukdomsläget.
1. Blodprovsundersökningar
Det är mycket angeläget för oss att få kontakt med ägare/uppfödare till älghundar med diabetes för att kunna få blod- och urinprov från hunden. Vi har ett brett kontaktnät av veterinärkliniker i Sverige där sådan provtagning kan utföras. På diabetesprojektets hemsida finns speciella blanketter för provtagningen. Vi skickar förstås gärna blanketterna per post om så önskas. Blodproverna analyseras kostnadsfritt i Uppsala och kommer bland annat användas för genetiska analyser, se avsnitt ovan om genetik.
2. Familjestudie
Ägarna till friska och sjuka hundar inom vissa familjer kommer kontaktas för speciella provtagningar. Exempel på sådan provtagning är glukosbelastning, som är en blodprovsundersökning där man ser om hundarna har ökad risk att utveckla diabetes.
3. Vävnadsstudier
I de fall då en diabetessjuk hund avlider/avlivas, skulle det vara mycket angeläget att få utföra en obduktion, då vi bland annat undersöker bukspottkörteln för att se om det finns någon typ av skada där. Information från en sådan undersökning kan vara mycket värdefull för att förstå varför jämt- och gråhundar får diabetes. Kontakta oss gärna före avlivningen för instruktioner.
Resultat
Förhoppningen är att dessa undersökningar ska leda till att öka kunskapen om sjukdomarna samt undersöka tänkbara bakomliggande orsaker, vilket på sikt kan innebära större möjligheter till tidig diagnostik och eventuell förbättrad behandling. Genom utförande av genetiska studier hoppas vi att framöver kunna identifiera den eller de gener som är förändrade hos sjuka individer, vilket skulle ha stor betydelse för avelsarbetet. Det är även tänkbart att forskningsresultaten kan bli värdefulla i forskningen om människans diabetes.
Resultaten avses att publiceras i internationella veterinärtidskrifter men kommer naturligtvis också att rapporteras i älghundssammanhang.
Kontakt: Tove Dahl, 018-67 29 53, tove.dahl@kirmed.slu.se
