Kompletterat med blanketter 2022.08.12
I samband med tidigare skrivelse angående förändrade avelsrekommendationer gällande ögonlysning för Jämthundar, uppmanade vi Ras- och Lokalklubbar att själva anordna ögonlysning i samband med utställningar, avelsträffar eller liknande. Ett annat sätt kan också vara att subventionera hundägares besök hos veterinär. Eller göra ett kostnadsavtal med klinik inom verksamhetsområdet.
Ovanstående kan vara ett sätt att hjälpa hundägaren som dock själv alltid är ansvarig för en eventuell ögonlysning.
Auktoriserade/utbildade ögonlysare åker ofta runt till olika kliniker eller djursjukhus för att på så sätt kunna tillhandahålla tjänsten på olika platser inom sitt verksamhetsområde.
Vi hänvisar till SSVO, Svenska sällskapet för veterinär oftamologi, för kontaktuppgifter till veterinärer med speciell kompetens att påvisa ärftligt betingade ögonsjukdomar. Här hittar du även annan värdefull information, till exempel information om olika ögonsjukdomar.
SÄKs avelskommitté har under flera år, och på olika platser i samband med utställningar stått för kostnader för ögonlysning. Detta kommer att minimeras eller avslutas från den 1/1 2023. Däremot kan vi vara behjälpliga med information om blodprovstagning till blodbanken samt tillvägagångssättet om så skulle önskas när klubbar anordnar det i egen regi.
Kliniker och djursjukhus vet hur detta skall utföras men nedanstående dokument med instruktioner till provtagande veterinär kan med fördel tas med till ögonlysningen.
Även Biobanksmedgivaravtal ska fyllas i och lämnas till provtagaren.
SÄKs Avelskommitté 2022-07-18
Publicerat 2022.03.11
Det finns inom Svenska Älghundklubben framtagna avelsrekommendationer för samtliga våra raser. Vilka kriterier/ regler som skall gälla för en tik eller hane som skall avlas på, har medlemmarna inom Svenska Älghundklubben genom sina förtroendevalda medlemmar bestämt och accepterat inom varje ras.
Avelsrekommendationerna baseras på målsättningarna som finns i RAS, som är ett dokument klubbarna är ålagda av huvudorganisationen Svenska Kennelklubben att uppdatera vart 5:e år och som finns för alla Sveriges raser.
På sociala medier kan man i stort sett varje dag under parningssäsongen läsa om planerade, eller gjorda parningar, där flertalet av dem strider mot bestämda regler och avelsrekommendationer.
Dessutom är det ett väldigt stort antal personer som "gillar" denna planerade eller genomförd parning. Personer som många gånger dessutom är medlemmar och funktionärer i Lokalklubbarna.
Det finns idag mer eller mindre problem i samtliga våra raser. Svenska Älghundklubben har ansvaret för raserna. Man har satt olika parametrar i olika raser beroende på hur "sjuk eller frisk" rasen är, och i vilken riktning man i övrigt vill få rasen.
Att då helt nonchalera rekommendationerna, och göra som man själv vill, tillför ingenting till någon ras. Snarare tvärtom. Rasen blir på sikt bara sämre.
Är det fel på våra regler och rekommendationer eller tankesätt, och man vill få till en förändring på något, så är rätt väg att gå via sin lokalklubb och vidare till Svenska Älghundklubben, och inte via sociala medier.
2022-03-06
Svenska Älghundklubbens Avelskommitté
Publicerat 2016.11.28
PRA är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar i näthinnan. Kan förekomma som en utvecklingsrubbning och debuterar då hos valpar och unga hundar. Kan även vara en degeneration, det vill säga att normala synceller bryts ned i förtid och ger symptom hos den medelålders hunden. Kan vara enkel recessiv nedärvning.
Gäller fram för allt jämthund.
Symptom: initialt dåligt mörkerseende-nattblindhet, pupill dilatation, ögonen blänker, lyser med en onormal glans i svag belysning på grund av reflex från ögonbotten, blindhet.
Vid misstanke om sjukdomen bör hunden ögonlysas av ögonspecialist. Även nära släktingar till sjuka hundar bör ögonlysas. PRA förändringar kan upptäckas vid ögonlysning flera månader till år innan hunden har symptom.
Sjuk hund, dess föräldrar och helsyskon utesluts ur avel. Eventuell avkomma till sjuk hund utesluts ur avel. Se i övrigt varje enskild ras för specifika rekommendationer.
Progressiv retinal atrofi betyder på svenska ”fortskridande förtvining av näthinnan”. De celler i ögat som översätter ljuset till nervsignaler är hos PRA-hundar programmerade att dö. Tidiga symtom är nattblindhet, vilket kan märkas på att hunden är mindre självständig på promenader om kvällen. Ju längre sjukdomen fortskrider desto sämre ser hunden. Sjukdomen drabbar alltid båda ögonen och orsakar ingen smärta men leder till total blindhet. Ingen behandling finns.
Olika former av PRA finns hos olika raser och beroende på vilken form hunden har så debuterar sjukdomen vid olika tidpunkt i livet. Den vanligaste genen som orsakar PRA, bland annat i raserna finsk lapphund och labrador, kallas för prcd och orsakar blindhet vid 3-6 års ålder. Hos gråhund i USA finns beskrivet en tidig form som kallas erd.
De veterinärer som ögonlyser för Kennelklubbens hälsoprogram kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Det finns andra orsaker till nedsatt syn vilket gör att en sådan undersökning är nödvändig för att ställa diagnos. Adresslista på ögonveterinärerna finns på www.skk.se.
I stort sett så har vi alla våra gener i dubbel uppsättning. Hälften av generna kommer från modern, häften från fadern. För att utveckla sjukdomen PRA krävs att en speciell felaktig sjukdomsgen finns i dubbel uppsättning. Finns den bara i enkel uppsättning är djuret till synes friskt men är anlagsbärare för sjukdomen. Om två anlagsbärare paras kan en del eller alla valpar få genen i dubbel uppsättning och de utvecklar då PRA. Detta nedärvningssätt kallas ”autosomalt recessivt”. Hos ett fåtal raser nedärvs sjukdomsgenen på annat sätt.
Med ett gentest för PRA kan man med ett blodprov analysera om hunden är genetiskt fri, om den är anlagsbärare eller om den kommer att få PRA. För älghundsraserna finns ännu inget sådant gentest. Ett 20-tal PRA-orsakande gener är kända och inom en ras kan det finnas flera sådana. Ett företag ”Optigen” i USA har specialiserat sig på dessa tester. Se www.optigen.com.
Att utveckla ett gentest går i två steg. Det första är att analysera blodprover med befintliga gentester. Det andra är att leta efter nya gener.
För att testa de vanligaste sjukdomsorsakande generna hos älghundraserna behövs tre hundar med konstaterad PRA och en frisk förälder eller avkomma till dessa, alltså 6 hundar. För testet behövs följande: Intyg från ögonveterinär, blodprov (EDTA-rör) samt ifylld specialremiss. Om du har en hund med misstänkt PRA, kontakta Åsa Juberget på Svenska Älghundklubben telenr: 070-326 40 43, juberget@tordata.se för att få vidare information.
Om vi inte får napp i det första steget kommer många fler prover att behövas. Det är då fortfarande av största vikt att spara genmaterial centralt från dessa hundar. I ett andra steg kan då ett sökande av nya gener ske.
I USA finns ett företag som specialiserat sig på gentester. De har en färdig gentest för en variant av sjukdomen. Om det visar sig att jämthunden har denna variant av sjukdomen så behövs det inte mer än blodprov från tre sjuka hundar samt blodprov från föräldradjur eller avkomma till varje sjuk hund. Dessa måste dock vara friska konstaterat genom ögonlysning.
Så skulle vi kunna ha en gentest klar. Det vill säga det behövs blodprover från totalt sex hundar.
Om det inte är denna variant av PRA som jämthunden har, så behövs betydligt mer omfattande provtagningar, cirka ett hundratal prover krävs för att hitta sjukdomsgenen.
Veterinärer med speciell kompetens att påvisa ärftligt betingade ögonsjukdomar:
Svenska sällskapet för veterinär oftamologi, SSVO
Publicerad 2012-03-31 av Åsa Juberget
Publicerat 0000.00.00
Tove Dahl, leg.vet, doktorand vid inst. för kirurgi och medicin smådjur, SLU, UPPSALA, tove.dahl@kirmed.slu.se
Fyra svenska PRA-fall har rapporterats det senaste året i älghundsraserna. Är detta en uppåtgående trend och hur spridda är anlagen i populationen? Artikeln återger information från det föredrag som hölls artikelförfattaren vid Svenska älghundklubbens avelskonferens i Sundsvall i februari.
